jag vill

"Att känna medkänsla med andra innebär att vi måste låta oss känna det vi känner utan att slå bort det, och att acceptera alla våra sidor - även sådana som vi inte tycker om.

Det är svårt att lyssna till att det vi förskjuter ute i världen är samma saker som vi förskjuter inom oss själva. Och omvänt är det vi skjuter ifrån oss inom oss detsamma som det vi skjuter ifrån oss där ute. Det är så det fungerar, i ett nötskal. Om vi tycker att vi själva är omöjliga att bearbeta och ger upp, tycker vi att andra är det också och ger upp om dem. Det vi hatar inom oss själva kommer vi att hata i andra. I samma mån som vi hyser medkänsla med oss själva, hyser vi medkänsla med andra. Att hysa medkänsla börjar och slutar med att hysa medkänsla med alla de oönskade delarna av oss själva och med alla de brister som vi inte ens vill titta på. Att vara medkännande handlar inte om något självförbättringsprojekt som vi ska leva upp till.

Det finns en slogan i mahayanaläran som lyder: 'Ta alla förebråelser på dig själv.' Kärnan i denna slogan är 'när det gör som mest ont, beror det på att jag håller fast så hårt.' Innebörden är inte att vi ska plåga oss själva och bli martyrer. Smärtan kommer sig av att vi håller fast så hårt vid att få vår egen vilja igenom. Den beror också på att vår vanligaste flyktväg är att skylla på någon annan när vi känner oss illa till mods, befinner oss i en oönskad situation eller på någon otrevlig plats.

Förebråelse är ett sätt att befästa sig själv. Förutom att vi pekar på vad som är 'fel' vill vi också 'rätta' till detta. Oavsett vilken relation det gäller - äktenskap, föräldraskap, anställning, relationen till ett andligt samfund - inser vi att skälet till att vi vill göra allting 'rätt' är att vi är lite nervösa. Vi har en känsla av att vi måste rätta till saker så att de motsvarar våra förväntningar. Om vi inte står ut med en situation vänder vi helt om och ser bara dess fel. Vi tror att vi inte har något annat val eftersom saker och ting antingen är riktiga eller felaktiga.

Det är modigare och bättre att inte utestänga någon från vårt hjärta och att inte betrakta andra som våra fiender. Om vi lever så upptäcker vi att vi snart inte klarar av att få något att verka helt rätt eller fel, för livet är mycket mer ogripbart och lekfullt än så. Tillvaron är alltför mångtydig, skiftande och föränderlig, och det finns lika många sätt att uppfatta en given situation som det finns människor. Vi försöker hitta något som är absolut rätt eller fel för att känna oss trygga och väl till mods."
-Pema Chödrön, "När allt rasar samman"