denna dagen, en dag

"Den buddhistiska läran är avsedd för människor som inte har mycket tid att förlora. Det gäller oss alla, vare sig vi är medvetna om det eller inte. Ur buddhistiskt perspektiv är föreställningen att vi har gott om tid att göra saker senare den största myten, den svåraste stötestenen och det farligaste giftet. Tillsammans med vår ständiga och djupa böjelse att försöka komma ifrån det vi håller på med, grumlar den våra intryck och vårt tänkande. Om vi visste att vi skulle bli blinda ikväll, skulle vi ta en sista längtansfull och Verklig titt på varje grässtrå, molnformation, dammkorn, regnbåge och regndroppe - ja, på allt. Om vi visste att vi skulle bli döva i morgon, skulle vi uppskatta varje ljud. Vajrayanaläran försöker skrämma oss till att bli medvetna om hur lite tid det finns och hur värdefullt det är att födas som människa."
-Pema Chödrön, "När allt rasar samman"

Jag vill studera shiatsu i Japan. Det är jävulskt dyrt. Och omständigt.
Men det är det jag vill göra.
Jag vill få ett slut på smärtan i min kropp.
Jag vet inte längre. Är så trött idag och kan inte riktigt tänka ut saker så bra.
"Bra".
Är så less på orden, orden som egentligen inte betyder någonting. Bara ljud som jag stöter fram ur min mun. Klagomål, beundran, lidande, vill ha medlidande, uppmuntran, ja vete fasiken allt som man ska hylla och avsky.
Med orden bestämmer man plötsligt vad i världen som är "rätt och fel", "bra och dåligt".

Det skulle vara skönt att slippa prata ett litet tag.
Och jag måste släppa taget om alla mina förhoppningar.